Tiden går så overkligt fort och i mars hade det redan gått två år sen vår älskade Annie föddes. I present gav jag henne en bok med bilder jag gjort. En bok med små bilder att prata om samtidigt som man sitter tillsammans under en filt och försöker fånga hennes lukt i varje andetag.
3 kommentarer:
Hejhej Stina!
Nu så :)
Jag tittade in på bloggen du tipsade om och oj så fint!! Helt underbara små pappersfigurer! Du har koll på vad jag gillar för det där älskade jag. Mera tips, tack ;))
Och du är superduktig på att teckna och så skriver du fint och roligt också. Det är jättefint här! Gillart!
Det lilla pappershuset är bedårande och nu önskar jag att jag kunde göra ett likadant av vårt hus, fast det kan jag nog inte alls...
Ha nu den finaste helgen i solen!
Kram Sofia
Jag skulle också skriva att jag blev glad för din snälla hälsning. Och så blev jag glad av att ni tittade in idag :)
Du är ju så oerhört skicklig. Om de visste vilken konstnärinna de kidsnappade om dagarna där på sjukhuset...
Förstår att Annie måste ha blivit väldigt glad. För att inte tala om hur glad hon kommer bli över att ha den där boken när hon är äldre.
Skicka en kommentar